Klimatkompensation: vad, varför, hur och för vem?

Att beräkna sina utsläpp och göra en reduktionsplan är viktigt för en bra och långsiktig klimatstrategi. Men för att ta sitt fulla klimatansvar bör man också klimatkompensera resterande utsläpp. Vi förklarar vad det är, hur man gör och varför man bör göra det!

Det finns ett flertal anledningar till att man bör klimatkompensera, exempelvis:

• En heltäckande klimatstrategi ökar värdet i företagets varumärke, vilket gör det lättare att attrahera och behålla såväl medarbetare som kunder.
• Även om man har tydliga utsläppsmål och minskar sin verksamhets totala växthusgasutsläpp är det väldigt sällan man lyckas få ner de till noll.
• Klimatkompensation motverkar ännu mer utsläpp av växthusgaser och ger därför riktig klimatnytta.
• Det kan leda till kostnadsbesparingar för verksamheten.
• Klimatkompensationsprojekt bidrar till hållbar utveckling i utvecklingsländer, de skapar nya arbetstillfällen, förbättrar hälsa, ger ekonomisk trygghet samt ger en mer stabil eltillförsel till lokalbefolkningen.

Det finns några olika kategorier av utsläppsreducerande projekt, och det varierar mycket när det kommer till vilken klimatnytta de genererar. Clean Development Mechanism (CDM) och Gold Standard (GS) är två ramar som tillsammans säkerställer att projekten genererar utsläppsminskningar av högsta kvalité som är additionella och spårbara. Som köpare av klimatkompensation är det viktigt att man får så mycket klimatnytta som möjligt för pengarna.

Allt och alla som har en klimatpåverkan kan och bör klimatkompensera. Företag och organisationer kan klimatkompensera sin interna verksamhet eller också en produkt eller tjänst som de säljer. Privatpersoner kan klimatkompensera sina flygresor, bilresor eller sitt boende. Man kan också välja att klimatkompensera hela sin klimatpåverkan eller delar av den beroende på vilka mål man har.