Skatt och klimatkompensation – så ligger det till
Ibland får vi frågan om vad som gäller när det kommer till skatt och klimatkompensation. Här förklarar vi vad som har bestämts av myndigheter och hur vi tolkar det.
Vid den här tiden på året har vi på Tricorona Climate Partner fullt upp med att genomföra klimatredovisningar, klimatbokslut och övriga klimatberäkningar åt företag och organisationer. Många av dessa organisationer går ”hela vägen” i sitt klimatarbete och klimatkompenserar hela eller delar av de utsläpp man fortfarande inte lyckas reducera med interna åtgärder.
Vi får ibland frågan om skatt på kompensation, hur skatteverket ser på klimatkompensation och om det är en avdragsgill tjänst. Tricorona Climate Partner AB har över 10 års erfarenhet av den frivilliga klimatkompensations-branschen och hoppas vi skall kunna förklara och vägleda inom denna fråga.
Det man initialt måste göra är att skilja på klimatkompensation från CDM-projekt och klimatkompensation från frivilliga projekt. Man måste förstå skillnaderna och även förstå vilka beslut som tagits i riksdagen kopplat till klimatkompensation samt vilka beslut som tagits av Skattemyndigheten och Högsta förvaltningsdomstolen.
I juni 2009 slog Riksdagen fast i klimatpropositionen att statliga myndigheter får klimatkompensera för sina tjänsteresor, och att det i så fall ska ske med CDM-projekt. Läs mer här.
Regeringen, genom miljöministern Andreas Carlgren, bekräftade i Riksdagen 28 okt 2009 att statliga bolag själva får besluta om att klimatkompensera för sin verksamhet.
Högsta förvaltningsdomstolen fastställde 2014 att klimatkompensation via VERs (frivilliga projekt) ej ska ses som en avdragsgill kostnad och det framgår att det ska skiljas från klimatkompensation som omsätts i FN:s och EU:s system (dvs CDM-projekt), läs om en tidigare dom här.
Vad avser inköp av konsulttjänster kopplat till t.ex. klimatberäkningar, klimatredovisning eller LCA, är utgifterna normalt avdragsgilla.
Tricorona Climate Partners tolkning av skatt och klimatkompensation
Vår tolkning är att klimatkompensation från CDM-projekt är avdragsgilla men är det inte för VER-projekt. Detta bör naturligtvis ses som vägledning och inte som ett formellt skatteuttalande.
Klimatkompensationen bör innebära köp av en tjänst, med specifik motprestation. Då blir den avdragsgill för företag på samma sätt som andra frivilliga miljöåtgärder. Det gäller till exempel merkostnaden för att köpa ursprungsmärkt el, för att källsortera på kontoret, eller kostnaden för att införa ett miljöledningssystem. Det avgörande är att man kopplar klimatkompensationen till någon nytta för organisationen, exempelvis att stärka varumärket internt eller externt.
Om upplägget däremot är av karaktären godtyckligt bidrag till välgörenhet, alltså utan en tydlig motprestation från leverantören, bör kostnaden hanteras på samma sätt som andra välgörenhetsbidrag som i regel inte är avdragsgilla.