Klimatkompensation

En viktig del av lösningen

Idag ingår det för en seriös organisation att ha insikt, kontroll på och arbeta med att reducera sina växthusgasutsläpp. Att aktivt minska klimatpåverkan bör vara en självklarhet, liksom att inkludera klimatfinansiering i strategin.

Att reducera klimatpåverkan räcker inte för att vi ska kunna nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det som genom effektiviseringar och tekniska lösningar inte kan reduceras bör klimatkompenseras. Genom att finansiera klimatprojekt i utvecklingsländer skapas klimatnytta som sträcker sig bortom den egna organisationen.

Att klimatkompensera innebär att ni finansierar en åtgärd utanför den egna organisationen. Den åtgärden leder till en minskning av växthusgasutsläpp som är lika stor som de växthusgasutsläpp som man kompenserar för Det kan liknas vid att betala någon för att ta hand om avfall. För även om man är duktig på att minska och att källsortera krävs det ändå en sista hantering av det avfall som inte kan undvikas.

Företag och organisationer kan klimatkompensera för specifika produkter, aktiviteter, event, projekt eller för hela verksamhetens klimatpåverkan. Även privatpersoner kan klimatkompensera för till exempel resor och aktiviteter.

Visste du att…

Företag som klimatkompenserar sänker sin klimatpåverkan snabbare än företag som inte klimatkompenserar. 8 av 10 tillfrågade har även satt tydliga reduktionsmål parallellt med klimatkompensationen. (Källa: Bottom Line Report)

Så hjälper vi er med klimatkompensationen

Se våra projekt

Det finns mer än 1100 certifierade Gold Standardprojekt världen över (2021). ¹

%

av de Gold Standard-certifierade projekten är inom förnyelsebar energi eller energieffektivisering. ²

%

av de Gold Standard-certifierade projekten ligger i Asien,³ 40st i Central- eller Sydamerika ⁴ och 350st i Afrika.⁵

Sedan 2006 har vi tillsammans med våra kunder förhindrat att över 1 500 000 ton CO₂e har nått atmosfären.

Klimatkompensation

Resan från idé till levererad klimatnytta

Projektet skapas

Ett projekt skapas via lokala projektutvecklare tillsammans med en teknikleverantör. Projektet minskar växthusgasutsläpp eller absorberar koldioxid, jämfört med om projektet inte hade utvecklats. Uträkningar görs på hur mycket CO2e projektet bidrar till att förhindra jämfört med om projektet inte skapats och projektutvecklaren säkerställer att projektet följer de krav som ställs för att få bli certifierat av Gold Standard eller annat certifieringsorgan.

Tredjepartsgranskning

Oberoende tredjepartsrevisorer granskar projektet regelbundet och ser till att det uppfyller den klimatnytta som utlovats. Tredjepartsgranskaren rapporterar till FN eller Gold Standard hur stora utsläppsreduktioner projektet dittills lett till.

Certifiering

Projektet certifieras av FN:s certifiering CDM eller Gold Standard som visar att projektet är spårbart och inte skulle blivit utfört utan pengar från klimatkompensation. Certifieringen utgör en garanti på att projektet faktiskt gör klimatnytta. Ett projekt kan bara bli certifierat av CDM och Gold Standard om det uppfyller dessa kriterier.

Köp av certifikat

CDM och Gold Standard utfärdar certifikat på minskade växthusgasutsläpp, s.k. Certified/Verified Emissions Reductions (CERs/VERs). För varje ton koldioxid som hindrats från att nå atmosfären tack vare projektet skapas 1 certifikat. Vi köper in certifikat direkt från projektutvecklaren och säljer dessa vidare till dig som kund. När du köper 1 ton klimatkompensation köper du 1 certifikat.

sustainergies klimatkompensation företag

Klimatkompensationens 5 grundkriterier

R

Additionalitet

Det skall kunna säkerställas och bevisas att det utsläppsreducerande projektet inte hade blivit av utan finansiering från klimatkompensation.

Exempel: En redan stående vindpark kan inte vara additionell.

R

Verifierbarhet

De påstådda utsläppsreduktionerna har kvantifierats och verifierats av en oberoende tredje part.

R

Spårbarhet

En utsläppsreduktion ska kunna spåras så att det kan säkerställas att den dels existerar, dels inte har sålts, eller i framtiden kan säljas, till någon annan.

R

Beständighet

Den utsläppsreduktion man finansierar ska vara långvarig och inte tillfällig.

R

Bidrag till hållbar utveckling och FNs hållbarhetsmål

Utöver själva klimatnyttan är det viktigt att veta att klimatkompensationen också bidrar till hållbar utveckling på andra sätt. Även om detta inte är grundsyftet med klimatkompensationen kan det vara en avgörande faktor i valet mellan, ur klimatsynpunkt, likvärdiga klimatkompensationsåtgärder. Kriterier för hållbar utveckling kan vara om projektet förbättrar vardagen för människor i närområdet, genom att det skapar arbetstillfällen, fattigdomsbekämpning, förbättrad hälsa, ekonomisk trygghet, bättre tillgång till energiresurser därtill andra miljövärden såsom bevarande av biologisk mångfald. Genom att alltid välja Gold Standard-certifierade projekt kan man vara säker på att projektet uppfyller minst 3 av FN:s globala mål.

Certifieringar

för klimatkompensation

CDM är FN:s egna certifiering och dessa projekt uppfyller Kyotoprotokollets kriterier om att löpande fastställa hur stor klimatnyttan är. Oberoende auktoriserade revisorer kontrollerar och rapporterar om projekten till FN. Additionalitet är det mest centrala kriteriet i FN:s utvärdering, vilket betyder att projektet inte hade blivit av utan CDM och pengar från klimatkompensation.

Projekt certifierade enligt CDM är ofta investeringar i förnybar energi. Exempel på CDM-projekt kan vara ett vindkraftsverk som byggts i till exempel Kina där stor del av dagens energibehov täcks av energi från kolkraft med stor klimatpåverkan. CDM-projekten bidrar även till hållbar utveckling i genomförandelandet och ger positiva effekter både socialt och ekonomiskt såväl som miljömässigt.

CDM har historiskt setts som den mest rigorösa och trovärdiga certifieringen för koldioxidreduktioner, bland annat då FN är initiativtagare. På senare år har dock vissa äldre projekt kritiserats och additionaliteten har ifrågasatts. Därför är det viktigt att säkerställa att projekten är av ny årgång, att de är inom sektorn för förnybar energi och gärna att de även är certifierade av Gold Standard.

Gold Standard togs fram som en kvalitetsstämpel för klimatkompensationsprojekt som innebär strikta förhållningsregler med ytterligare krav på socialt ansvarstagande och hållbar utveckling för klimatkompensation.

Gold Standard är en global ideell stiftelse som startades 2003 av ett flertal miljöorganisationer, däribland WWF International och Fairtrade. Det är den enda certifieringsstandard som är godkänd och betrodd av mer än 80 internationella miljöorganisationer. Projekten övervakas av en oberoende teknisk rådgivande kommitté och kontrolleras av oberoende revisorer. Certifieringsprocessen kräver stor medverkan av lokala intressenter och organisationer. Exempel på socialt ansvarstagande kan vara att klimatkompensationsprojekten i fråga skapar arbetstillfällen till lokalbefolkningen, bidrar till de lokala skolorna eller förbättrar infrastrukturen i området.

Att köpa klimatkompensation som är certifierad med Gold Standard är ett vanligt upphandlingskrav i offentlig upphandling av CDM-projekt. Gold Standard verifierar såväl CDM- som VER-projekt. All nuvarande klimatkompensation som köps via Tricorona är certifierad som Gold Standard, med undantag för det banbrytande DAC-projektet.

VCS är en certifiering framtagen av miljöorganisationen Verra. Projekt som utvecklas enligt VCS-programmet måste följa en rigorös utvärderingsprocess för att kunna certifieras. För att ett projekt ska uppfylla VCS-standard så krävs att projektet kontinuerligt granskas av utomstående, oberoende revisorer som säkerställer att projektet tillämpar korrekta metoder och uppfyller samtliga VCS-krav.

Utsläppsminskningar som är certifierade enligt VCS kan godkännas som kolkrediter, VCU:er (Verified Carbon Units), där en VCU representerar ett ton växthusgasutsläpp som minskat eller tagits bort från atmosfären.

VCS-projekt finns inom ett antal olika sektorer, bland annat förnybar energi (vind- och vattenkraft) och skogsbruk inklusive undvikande av avskogning. Samtliga skogsprojekt som är VCS-certifierade är REDD-projekt.

REDD står för Reducing emissions from deforestation and forest degradation och är ett system för att hindra skövling av tropiska regnskogar, projektet har föreslagits inom ramarna för de internationella klimatförhandlingarna. Ofta används också begreppet REDD+, där plustecknet betyder att även ett hållbart skogsbruk inkluderas i projektet. Många projekt för minskad avskogning har redan startats, men dessa ligger än så länge utanför FN-systemet och de eventuella utsläppskrediter som skapas tillhör den frivilliga marknaden för utsläppshandel.

Förhandlingar pågår om att REDD ska kunna bli en av de så kallade flexibla mekanismerna i en framtida internationell klimatöverenskommelse.

Det finns flera utmaningar kvar innan detta kan genomföras. Bland annat är det komplicerat att räkna på den utsläppsminskning som uppstår genom att undvika att skog avverkas. Finansieringen av att införa REDD i en internationell klimatöverenskommelse är också en utmaning, och på något sätt måste markägare kompenseras för att de inte avverkar sin skog.