Frågor och svar
Tveka inte att kontakta oss om du inte nedan hittar svar på din fråga.
Om klimatkompensation
-- Blank -- låt vara --
Hur fungerar klimatkompensation?
Att klimatkompensera innebär att kompensera för den klimatpåverkan du gett upphov till, genom att köpa en utsläppsminskning någon annan stans.
I praktiken går det till på följande vis: En projektutvecklare utvecklar ett projekt som minskar utsläpp eller absorberar koldioxid jämfört med ett scenario där projektet inte hade utvecklats. Ett vanligt exempel är att en anläggning för fossilfri elproduktion byggs istället för ett kolkraftverk. När projektet börjar leverera klimatnytta mäts eller uppskattas den koldioxid har hindrats från att släppas ut i atmosfären. För varje ton realiserad koldioxidminskning skapas ett certifikat – ett ton klimatkompensation.
Projektutvecklaren säljer dessa certifikat till företag och organisationer som önskar klimatkompensera, antingen direkt eller via återförsäljare.Dessa certifikat makuleras (förstörs) då för att den utsläppsminskningen ska tillgodoräknas den som klimatkompenserat.
Varje projekt har en begränsad period under vilken det får generera certifikat och således också klimatkompensation. När certifikaten för ett visst projekt är slut ger sig projektutvecklaren in i nya projekt som kan generera ny klimatnytta. Projektets hårdvara, till exempel ett vindkraftverk, övergår då till att drivas vidare som ett vanligt kraftverk utan att generera några certifikat.
Läs mer om klimatkompensation.
Hur går makulering av klimatkompensationen som säljs till?
När månaden är slut sammanställer vi det antal ton som sålts av respektive projekt. Därefter sker makuleringen i något av de register/konton där vi har våra projekt. För GS CER projekt är det Unionsregistret och när det avser GS VER använder vi Markit. Makuleringen sker 2-5 veckor efter att vi mottagit betalning från kund. Certifikatet skickas ut när ordern är bekräftad.
För varje ton koldioxid du klimatkompenserar ser vi till att makulerar exakt samma mängd koldioxid i något av de register där vi har våra projekt. Projekt som är certifierade av CDM, så kallade Certified Emission Reductions (CER) makuleras i Unionsregistret som administreras av Energimyndigheten. Klimatkompensation som är certfierade Verified Emission Reductions makuleras i Gold Standards Impact Registry (tidigare Markit). Makuleringen sker 2–5 veckor efter att vi mottagit betalning från kund. Certifikatet skickas ut när ordern är bekräftad.
Var tar pengarna vägen och hur mycket går till projektet?
Pengarna investeras i ett klimatvänligt projekt som inte hade blivit till utan finansiering från klimatkompensation. Många gånger är det projekt inom förnybar energi, till exempel att det byggs ett vindkraftverk där det tidigare användes kolkraft. Det finns även projekt som effektiviserar energianvändandet, till exempel att byta ut matlagning över gamla vedugnar till nyare energisnålare spisar. Många av projekten bidrar inte bara till ett bättre klimat lokalt och globalt utan bidrar även socialt till området där det investeras. Gold Standard sätter stor fokus på att deras projekt även ska uppfylla många av FN:s Globala Mål och därmed bidra till sociala och ekonomiska fördelar för de boende i projektområdet, exempelvis bidra till jobbtillfällen, förbättrade skolor och infrastruktur. Det tycker vi också är viktigt, därför tar vi endast in projekt som är certifierade med Gold Standard.
Det är svårt att svara exakt på frågan hur mycket av pengarna som går till projektet eftersom många faktorer väger in, såsom certifiering, volym, leveransmetod, handelssystem, årgång på projektets krediter m.m. m.m. Kort och gott kan man säga att vid större volymer som kompenseras kan marginalen bli någonstans i storleksordningen 20-30%.
Är det moms på klimatkompensation? Är momsen avdragsgill?
Ja, det är moms på klimatkompensation.
Är momsen avdragsgill? Sommaren 2018 kom det en ny dom från högsta förvaltningsdomstolens där de slog fast på vilka grunder klimatkompensation är avdragsgill. Vår tolkning av domen är att klimatkompensation är avdragsgill om det finns en koppling till ökad försäljning, ökad vinstmarginal eller liknande, men det krävs egentligen ingen marknadsföring eller reklam. Läs gärna vårt blogginlägg om domen.
Varför skiljer sig priserna åt mellan olika projekt?
Det finns flera anledningar till att priset på ett ton klimatkompensation skiljer sig åt mellan olika projekt.
Att ”framställa” en koldioxidreduktion kostar olika mycket beroende på var, hur och när den skapas och genomförs.
Länderna där projekten genomförs har ofta vitt skilda kostnadslägen. Det geografiska läget inom ett land kan spela stor roll för vilka kostnader som är förknippade med transport, energi, vattenförsörjning med mera för att sätta upp och driva ett projekt. Även certifieringsprocesserna är olika omfattande och komplexa vilket återspeglas i priset.
Även projektens sidonyttor påverkar priset i stor utsträckning. Vissa projekt har större effekter utöver klimatnyttan i form av ekonomisk, social och miljömässig nytta.
Varför finns det inga klimatkompensationsprojekt i Sverige?
Det finns inga certifierade klimatkompensationsprojekt i Norden och Tricorona har inga klimatkompensationsprojekt i övriga Europa. Det finns flera anledningar till detta. Inom Clean Development Mechanism (CDM) som är det tongivande internationella systemet för klimatkompensation är det reglerat vilka länder som tillåts ha klimatkompensationsprojekt. Dessa länder, som kallas annex 2-länder, motsvarar i stort det man brukar kalla utvecklingsländer. Ett delsyfte med CDM-systemet är att teknologi ska överföras till dessa länder.
Ytterligare en anledning till att det är ovanligt med klimatkompensation i den rikare delen av världen är skillnaden i pris för att förhindra utsläpp av koldioxid. Hur stor klimatnyttan av ett projekt blir beror på hur mycket koldioxid som annars skulle ha släppts ut (detta gäller ej trädplantering). Därför blir klimatnyttan av att producera grön el större ju smutsigare den el är som annars skulle ha producerats.
I Sverige och stora delar av den rika världen är elen redan relativt förnybar.
Utvecklingsländers elproduktion å andra sidan, domineras fortfarande av kolkraft. Man får helt enkelt mycket mer klimatnytta per krona där. Denna effekt förstärks av att priserna på arbete m.m. generellt sett också är lägre i utvecklingsländer. Det är anledningen till att det inte finns några certifierade klimatkompensationsprojekt i Sverige. Projekt mellan annex 1 länder är ingenting som vi fokuserar på då vi vill skapa så mycket klimatnytta som möjligt.
Varför ska man inte jobba med att minska sin klimatpåverkan istället?
Vi uppmanar alltid våra kunder att beräkna, se över och minska sin klimatpåverkan i första hand. Det är dock omöjligt att vara helt utan klimatavtryck och för att nå klimatmålen behöver vi även finansiera i klimatkompensationsprojekt och hindra att framtida växthusgasutsläpp kommer ske. Det är nödvändigt för att vi ska nå 1,5-gradersmålet.
Fungerar verkligen klimatkompensation?
Det beror på hur man menar; det går inte att radera sin klimatpåverkan endast genom att finansiera ett klimatkompensationsprojekt. Däremot stämmer det att de klimatkompensationsprojekt vi erbjuder har ett värde för klimatet och att du hjälper klimatet genom att finansiera i klimatkompensationsprojekt. Vi väljer noggrant ut de bästa projekten som samtliga har Gold Standard-certifiering. Gold Standard har utvecklats av bl a WWF, Fairtrade, Earthwatch och ett stort antal andra NGO:s och varje projekt genomgår rigorösa tredjepartsgranskningar samt kontinuerliga granskningar när projektet är igång för att säkerställa att det fortlöper som det ska.
Projektägarna till varje Gold Standard-projekt gör mycket research i uppstarten och räknar ur ett stort antal faktorer. De beräknar hur stor mycket CO2e som årligen hindras att släppas ut i atmosfären jämfört med om projektet inte ägt rum, gör riskanalyser och inkluderar SDG:er eftersom de lägger stor vikt vid de sociala sidonyttorna. Därefter sker regelbundna uppföljningar med rapporter om projektet i fråga. Alla dokument är öppna för allmänheten.
Är inte klimatkompensation bara ett sätt att köpa sig fri?
Klimatkompensation jämförs ibland med medeltidens avlatsbrev, att du köper dig fri från synden. Det är inte så det fungerar. Att klimatkompensera är en parallell handling man gör samtidigt som man minskar sina utsläpp och det skapar ett incitament till att minska sin klimatpåverkan. Samtidigt som det skapas utsläppsminskningar på annat håll där det för tillfället kan vara lättare att minska motsvarande mängd utsläpp.
Enligt ” The bottom line report 2015″ från Ecosystem Marketplace som inkluderar företag som rapporterar till CDP (Carbon Disclosure Project) så minskar företag som klimatkompenserar sina Scope 1 utsläpp tre gånger snabbare än företag som inte klimatkompenserar.
Vi uppmanar i första hand alla att minska sina utsläpp, men för att fullt ut ta ansvar för sin klimatpåverkan även klimatkompensera.
BLOGG: Klimatkompensation är inte att köpa sig fri!
Är det inte bättre att investera på hemmaplan?
Ett argument mot att industriländer ska utföra klimatinvesteringar i utvecklingsländer är att de kan undvika åtgärder på hemmaplan. Det stämmer inte. Industriländerna måste även minska de egna växthusgasutsläppen. Det räcker inte med att bara klimatkompensera, utan ett företag behöver även kombinera det med investeringar och åtgärder för att minska klimatpåverkan på hemmaplan. Men om vi inte samtidigt investerar i att upprusta utvecklingsländers energiinfrastruktur finns det en risk att det görs för sent. Det är även i utvecklingsländerna många av västerländska växthusgasutsläpp sker eftersom det är här många fabriker ligger. I Sverige ligger vi i framkant när det gäller förnyelsebar energi, medan det bör ses som vårt ansvar att finansiera utvecklingen av förnyelsebar energi i länder där mycket produktion sker.
Är det inte bara den nya tidens kolonialism?
Eftersom klimatkompensation ofta innebär investeringar i utvecklingsländer sägs ibland att det är ”klimatkolonialism” där rika länder kan behålla en hög konsumtionsnivå genom att utnyttja fattiga länder. Stora delar av de växthusgasutsläpp som förekommer i tillverkningsländer såsom Kina och Indien härrör dock från produktion av varor som konsumeras i väst, och dessa utsläpp kan betraktas som vårt moraliska ansvar. Klimatprojekt i utvecklingsländer leder även till utveckling i bred mening, genom en rad sidofördelar såsom bättre hälsa hos lokalbefolkningen, bättre tillgång till elektricitet och nya arbetstillfällen. Gold Standard-certifieringen har stor fokus på de ekonomiska och sociala fördelarna för befolkningen i projektområdet. Att finansiera klimatkompensation via oss bidrar därför, utöver klimatnyttan, till att uppfylla FN:s Globala hållbarhetsmål.
Om Tricorona
-- Blank -- låt vara --
Är ni en välgörenhetsorganisation?
Nej. Vi är ett syftesdrivet ”for-profit” företag och likaså är klimatkompensation en momsbelagd tjänst och inte en momsbefriad välgörenhetsaktivitet. Vi lever i en marknadsekonomi och vi tror på marknadsmässiga krafter. Vårt syfte är att hjälpa företag att reducera sin klimatpåverkan så att vi kan nå 1,5-gradersmålet. Läs mer om oss här.
Erbjuder Tricorona energikartläggning?
Tricorona gör inte egna energikartläggningar men har ett samarbete med Aktea Energy AB som är certifierade energikartläggare och erbjuder tjänsten. Läs mer om energikartläggning här.
Erbjuder Tricorona hållbarhetsredovisning?
Tricorona gör inte egna hållbarhetsredovisningar men har ett samarbete med Goodpoint som är branschledande inom hållbarhetsrapportering enligt GRI. Läs mer om hållbarhetsredovisning här.
Vad gör ni själva för att arbeta med er klimatpåverkan?
Vi beräknar självklart vår egen klimatpåverkan och jobbar ständigt för att minska den. Vi är ett kontorsbaserat företag med få tjänsteresor och har därför en relativt liten klimatpåverkan. Vid våra utbildningar serverar vi alltid växtbaserad kost och vi som arbetar här drivs av ett starkt hållbarhetsintresse och har som ambition att inte bara inspirera till ett mer hållbart samhälle på jobbet utan även privat. Vi skänker även 5 procent av vår årliga vinst till olika välgörenhetsprojekt.
Era projekt blir granskade, men vem granskar er som leverantör av klimatkompensation?
Vi som företag granskas av Skatteverket. Makuleringarna för vår sålda klimatkompensation granskas och intygas av Energimyndigheten. Vi är även transparenta med våra makuleringar och publicerar dem på vår hemsida tillsammans med fakturanumret som är kopplat till den specifika makuleringen.
Läs mer om makuleringsintyg här
Övrigt
-- Blank -- låt vara --
Vad är utsläppsrätter?
Sedan 2005 har EU haft ett handelssystem för utsläppsrätter i syfte att minska utsläppen av växthusgaser genom att öka de ekonomiska incitamenten. Tanken är att EU sätter ett tak för hur många ton koldioxid som får släppas ut och att företag köper rättigheter att släppa ut koldioxid. Läs mer: Utsläppsrätter
Hur blir vi som företag klimatneutral?
Klimatneutralitet går att uppnå för både företag och produkter genom tre steg. Det första steget är att kartlägga verksamhetens/produktens samtliga utsläpp i en klimatredovisning eller livscykelanalys. Det andra steget är att sätta ambitiösa strategier för att reducera utsläppen. Det tredje steget är att klimatkompensera för minst 100% av utsläppen. Tricorona Climate Partner hjälper er hela vägen mot klimatneutralitet. Läs mer här.
Vad är det för skillnad på att köpa till biobränsle för sin flygresa och att klimatkompensera?
Att bidra till användning av biobränsle och att klimatkompensera ger i båda fallen klodioxidminskningar. Problematiken med höghöjdseffekten kvarstår dock till viss del även vid förbränning av biobränslen och ger fortsatt klimatpåverkan. Däremot så försvinner ju övriga utsläpp från fossil förbränning om flyget skulle drivas på 100 % biobränsle vilket tyvärr ännu inte är möjligt. I fallet med klimatkompensation så ersätts utsläppen av en utsläppsminskning i en annan region och ger klimatpåverkan netto noll.
Varför ska vi som företag arbeta med att minska vår klimatpåverkan?
Att företag går igenom sin verksamhet gör att de får bättre koll på verksamheten och samtliga steg i sin värdekedja och därmed kan effektivisera där det behövs. Det leder ofta till både kostnadsbesparingar och minskade växthusgasutsläpp för företaget i fråga. Samtidigt bidrar det till beteendeförändringar när man som företag kan inspirera andra till att också ta sitt ansvar för klimatet samtidigt som man får en konkurrensfördel då undersökningar visat att klimatfrågor är en mycket prioriterad fråga för många idag.
Genom att först arbeta strategiskt för att få koll på sin verksamhet och minska sina växthusgasutsläpp och därefter finansiera projekt som bidrar till att fler människor får tillgång till förnyelsebar energi såsom vind- eller solenergi i länder där kolkraft idag är den huvudsakliga energikällan kan företag bidra till att hjälpa människor ur fattigdom samtidigt som man inte gör det på bekostnad av klimatet. Vi arbetar för att företag ska ta sitt ansvar både på hemmaplan och utomlands.
Går det ens att jobba med klimatet? Klimatet bryr sig inte om ditt företag.
Det en absolut majoritet av dagens klimatforskare är överens om är att mänsklig aktivitet påverkar klimatet och bidrar till en ökad medeltemperatur på jorden – den s.k. globala uppvärmningen. Vi ser ingen anledning att tro något annat och jobbar därför för att minska utsläppen av växthusgaser. Då klimatförändringarna påverkas av mänsklig aktivitet innebär ju det att människan också har möjlighet att minska sin påverkan på klimatförändringarna. För att det verkligen ska kunna göra skillnad är det dock upp till de stora aktörerna att ställa om och ta ansvar, allt kan inte ligga på den enskilda individen.
Koldioxid är nödvändigt för allt liv på jorden, varför vill ni ta bort det?
Det är ingen som säger att vi ska ta bort all koldioxid. Koldioxidhalten i atmosfären har de senaste 400 000 åren pendlat mellan ca 180 och 280 ppm¹. Sedan industrialiseringens början på 1700-talet till idag har koldioxidhalten stigit till ca 413 ppm. Senaste gången det fanns så mycket koldioxidhalt i atmosfären var för ca 3-5 miljoner år sedan, alltså långt innan människan fanns². Höga koldioxidhalter medför ett varmare klimat, och det är det vi försöker stoppa.
Många forskare, t ex Lennart Bengtsson, säger att koldioxid inte har någon större påverkan på klimatet?
Det finns forskare som motsätter sig vissa delar, eller allt, i forskningen om klimatförändringarna. Det en absolut majoritet av dagens klimatforskare är överens om är dock att mänsklig aktivitet påverkar klimatet och bidrar till en ökad medeltemperatur på jorden – den s.k. globala uppvärmningen. Vi ser ingen anledning att tro något annat och jobbar därför för att minska utsläppen av växthusgaser.
Ett namn som ofta kommer upp är Lennart Bengtsson. Han menar dock, precis som många andra forskare inom klimatområdet, att jordens medeltemperatur stigit med ca 1 grad celsius sedan industrialiseringens början. Han anser att klimatet inte kan räddas av enskilda individer utan snarare globala satsningar och investeringar i energi och teknik. Vi håller med honom. Han anser vidare att man bör, istället för att vidta snabba, drastiska åtgärder, fundera på långsiktigt hållbara lösningar. Sverige är ett föregångsland då vi är ett av få länder som har minskat vår klimatpåverkan sedan 1970-talet, vilket han också poängterar, och mycket av det är just för att vi aktivt har arbetat för att göra det. Det innebär dock inte att det är dags att sluta – tvärt om. Alla behöver dra sitt strå till stacken. Genom att vara föregångare och goda föredömen kan vi fortsätta arbetet till en bättre värld och det är just därför vi hjälper företag att hantera och minska sin klimatpåverkan.
Spelar det ens någon roll vad vi i Sverige gör?
Då klimatförändringarna påverkas av mänsklig aktivitet innebär ju det att människan också har möjlighet att minska sin påverkan på klimatförändringarna. För att det verkligen ska kunna göra skillnad är det dock upp till de stora aktörerna att ställa om och ta ansvar, allt kan inte ligga på den enskilda individen. Vi i Sverige är dock ett föregångsland på många områden – vi var först med att införa koldioxidskatt vilket många länder senare tog efter. Genom att företag aktivt arbetar med att minska sin klimatpåverkan i värdekedjan kan det även leda till att många underleverantörer får minskad klimatpåvekran, exempelvis genom att byta till förnelsebar energi.
Är IPCC verkligen trovärdiga i sina klimatrapporter?
IPCC utgörs inte av forskare och bedriver således ingen egen forskning. De analyserar och sammanställer rapporter som bygger på forskningsresultat som publicerats i internationella, vetenskapliga tidskrifter. Det är därmed en stor variation på forskare världen över. Över 800 forskare världen över arbetade exempelvis i 6 år för att sammanställa sina forskningsresultat som sammanställdes i IPCC:s senaste rapport. Den inkluderande processen genom vilken IPCC-bedömningar utvecklas säkerställer den vetenskapliga trovärdigheten.