Frågor och svar
Kontakta oss gärna om du inte hittar svar på din fråga.
Om klimatkompensation
-- Blank -- låt vara --
Hur fungerar klimatkompensation?
Att klimatkompensera innebär att kompensera för den klimatpåverkan du gett upphov till, genom att köpa en utsläppsminskning någon annan stans.
I praktiken går det till på följande vis: En projektutvecklare utvecklar ett projekt som minskar utsläpp eller absorberar koldioxid jämfört med ett scenario där projektet inte hade utvecklats. Ett vanligt exempel är att en anläggning för fossilfri elproduktion byggs istället för ett kolkraftverk. När projektet börjar leverera klimatnytta mäts eller uppskattas den koldioxid har hindrats från att släppas ut i atmosfären. För varje ton realiserad koldioxidminskning skapas ett certifikat – ett ton klimatkompensation.
Projektutvecklaren säljer dessa certifikat till företag och organisationer som önskar klimatkompensera, antingen direkt eller via återförsäljare.Dessa certifikat makuleras (förstörs) då för att den utsläppsminskningen ska tillgodoräknas den som klimatkompenserat.
Varje projekt har en begränsad period under vilken det får generera certifikat och således också klimatkompensation. När certifikaten för ett visst projekt är slut ger sig projektutvecklaren in i nya projekt som kan generera ny klimatnytta. Projektets hårdvara, till exempel ett vindkraftverk, övergår då till att drivas vidare som ett vanligt kraftverk utan att generera några certifikat.
Läs mer om klimatkompensation.
Hur går makulering av klimatkompensationen som säljs till?
När månaden är slut sammanställer vi det antal ton som sålts av respektive projekt. Därefter sker makuleringen i något av de register/konton där vi har våra projekt. För GS CER projekt är det Unionsregistret och när det avser GS VER använder vi Markit. Makuleringen sker 2-5 veckor efter att vi mottagit betalning från kund. Certifikatet skickas ut när ordern är bekräftad.
För varje ton koldioxid du klimatkompenserar ser vi till att makulerar exakt samma mängd koldioxid i något av de register där vi har våra projekt. Projekt som är certifierade av CDM, så kallade Certified Emission Reductions (CER) makuleras i Unionsregistret som administreras av Energimyndigheten. Klimatkompensation som är certfierade Verified Emission Reductions makuleras i Gold Standards Impact Registry (tidigare Markit). Makuleringen sker 2–5 veckor efter att vi mottagit betalning från kund. Certifikatet skickas ut när ordern är bekräftad.
Var tar pengarna vägen och hur mycket går till projektet?
Pengarna investeras i ett klimatvänligt projekt som inte hade blivit till utan finansiering från klimatkompensation. Många gånger är det projekt inom förnybar energi, till exempel att det byggs ett vindkraftverk där det tidigare användes kolkraft. Det finns även projekt som effektiviserar energianvändandet, till exempel att byta ut matlagning över gamla vedugnar till nyare energisnålare spisar. Många av projekten bidrar inte bara till ett bättre klimat lokalt och globalt utan bidrar även socialt till området där det investeras. Gold Standard sätter stor fokus på att deras projekt även ska uppfylla många av FN:s Globala Mål och därmed bidra till sociala och ekonomiska fördelar för de boende i projektområdet, exempelvis bidra till jobbtillfällen, förbättrade skolor och infrastruktur. Det tycker vi också är viktigt, därför tar vi endast in projekt som är certifierade med Gold Standard.
Det är svårt att svara exakt på frågan hur mycket av pengarna som går till projektet då den globala handeln av kolkrediter är ett komplext system. Många faktorer väger in, såsom certifiering, volym, leveransmetod, handelssystem, årgång på projektets krediter m.m. Ju fler som klimatkompenserar desto lägre tonpris kan vi erbjuda, därför har vi sedan starten kunnat sänka priset per ton även fast de globala priserna på projekten stigit. I snitt så ligger våra marginaler i storleksordningen 20-30%. Det kan tilläggas att ett köpt ton alltid motsvarar ett ton i utsläppsreducering och att finansiera klimatprojekt är ett av de absolut mest kostnadseffektiva sätten som idag finns för att förhindra utsläpp av växthusgaser.
Är det moms på klimatkompensation? Är momsen avdragsgill?
Ja, det är moms på klimatkompensation.
Är momsen avdragsgill? Sommaren 2018 kom det en ny dom från högsta förvaltningsdomstolens där de slog fast på vilka grunder klimatkompensation är avdragsgill. Vår tolkning av domen är att klimatkompensation är avdragsgill om det finns en koppling till ökad försäljning, ökad vinstmarginal eller liknande, men det krävs egentligen ingen marknadsföring eller reklam. Läs gärna vårt blogginlägg om domen.
Varför skiljer sig priserna åt mellan olika projekt?
Att ”framställa” en koldioxidreduktion kostar olika mycket beroende på var, hur och när den skapas och genomförs.
Länderna där projekten genomförs har ofta vitt skilda kostnadslägen. Det geografiska läget inom ett land kan spela stor roll för vilka kostnader som är förknippade med transport, energi, vattenförsörjning med mera för att sätta upp och driva ett projekt. Även certifieringsprocesserna är olika omfattande och komplexa vilket återspeglas i priset.
Även projektens sidonyttor påverkar priset i stor utsträckning. Vissa projekt har större effekter utöver klimatnyttan i form av ekonomisk, social och miljömässig nytta.
Varför finns det inga klimatkompensationsprojekt i Sverige?
Ytterligare en anledning till att det är ovanligt med klimatkompensation i den rikare delen av världen är skillnaden i pris för att förhindra utsläpp av koldioxid. Hur stor klimatnyttan av ett projekt blir beror på hur mycket koldioxid som annars skulle ha släppts ut (detta gäller ej trädplantering). Därför blir klimatnyttan av att producera grön el större ju smutsigare den el är som annars skulle ha producerats.
I Sverige och stora delar av den rika världen är elen redan relativt förnybar.
Utvecklingsländers elproduktion å andra sidan, domineras fortfarande av kolkraft. Man får helt enkelt mycket mer klimatnytta per krona där. Denna effekt förstärks av att priserna på arbete m.m. generellt sett också är lägre i utvecklingsländer. Det är anledningen till att det inte finns några certifierade klimatkompensationsprojekt i Sverige. Projekt mellan annex 1 länder är ingenting som vi fokuserar på då vi vill skapa så mycket klimatnytta som möjligt.
Varför ska man inte jobba med att minska sin klimatpåverkan istället?
Fungerar verkligen klimatkompensation?
Projektägarna till varje Gold Standard-projekt gör mycket research i uppstarten och räknar ur ett stort antal faktorer. De beräknar hur stor mycket CO2e som årligen hindras att släppas ut i atmosfären jämfört med om projektet inte ägt rum, gör riskanalyser och inkluderar SDG:er eftersom de lägger stor vikt vid de sociala sidonyttorna. Därefter sker regelbundna uppföljningar med rapporter om projektet i fråga. Alla dokument är öppna för allmänheten.
Är inte klimatkompensation bara ett sätt att köpa sig fri?
Enligt ” The bottom line report 2015″ från Ecosystem Marketplace som inkluderar företag som rapporterar till CDP (Carbon Disclosure Project) så minskar företag som klimatkompenserar sina Scope 1 utsläpp tre gånger snabbare än företag som inte klimatkompenserar.
Vi uppmanar i första hand alla att minska sina utsläpp, men för att fullt ut ta ansvar för sin klimatpåverkan även klimatkompensera.
Är det inte bättre att investera på hemmaplan?
Är det inte bara den nya tidens kolonialism?
Om Tricorona
-- Blank -- låt vara --
Är ni en välgörenhetsorganisation?
Erbjuder Tricorona energikartläggning?
Erbjuder Tricorona hållbarhetsredovisning?
Vad gör ni själva för att arbeta med er klimatpåverkan?
Era projekt blir granskade, men vem granskar er som leverantör av klimatkompensation?
Övrigt
-- Blank -- låt vara --
Vad är utsläppsrätter?
Hur blir vi som företag klimatneutral?
Vad är det för skillnad på att köpa till biobränsle för sin flygresa och att klimatkompensera?
Varför ska vi som företag arbeta med att minska vår klimatpåverkan?
Genom att först arbeta strategiskt för att få koll på sin verksamhet och minska sina växthusgasutsläpp och därefter finansiera projekt som bidrar till att fler människor får tillgång till förnyelsebar energi såsom vind- eller solenergi i länder där kolkraft idag är den huvudsakliga energikällan kan företag bidra till att hjälpa människor ur fattigdom samtidigt som man inte gör det på bekostnad av klimatet. Vi arbetar för att företag ska ta sitt ansvar både på hemmaplan och utomlands.
Går det ens att jobba med klimatet? Klimatet bryr sig inte om ditt företag.
Koldioxid är nödvändigt för allt liv på jorden, varför vill ni ta bort det?
Det är ingen som säger att vi ska ta bort all koldioxid. Koldioxidhalten i atmosfären har de senaste 400 000 åren pendlat mellan ca 180 och 280 ppm¹. Sedan industrialiseringens början på 1700-talet till idag har koldioxidhalten stigit till ca 413 ppm. Senaste gången det fanns så mycket koldioxidhalt i atmosfären var för ca 3-5 miljoner år sedan, alltså långt innan människan fanns². Höga koldioxidhalter medför ett varmare klimat, och det är det vi försöker stoppa.
Många forskare, t ex Lennart Bengtsson, säger att koldioxid inte har någon större påverkan på klimatet?
Ett namn som ofta kommer upp är Lennart Bengtsson. Han menar dock, precis som många andra forskare inom klimatområdet, att jordens medeltemperatur stigit med ca 1 grad celsius sedan industrialiseringens början. Han anser att klimatet inte kan räddas av enskilda individer utan snarare globala satsningar och investeringar i energi och teknik. Vi håller med honom. Han anser vidare att man bör, istället för att vidta snabba, drastiska åtgärder, fundera på långsiktigt hållbara lösningar. Sverige är ett föregångsland då vi är ett av få länder som har minskat vår klimatpåverkan sedan 1970-talet, vilket han också poängterar, och mycket av det är just för att vi aktivt har arbetat för att göra det. Det innebär dock inte att det är dags att sluta – tvärt om. Alla behöver dra sitt strå till stacken. Genom att vara föregångare och goda föredömen kan vi fortsätta arbetet till en bättre värld och det är just därför vi hjälper företag att hantera och minska sin klimatpåverkan.